Anna Slotte-Lüttge : Jag vet int va de heter på svenska

En dryg tredjedel av eleverna i de svenskspråkiga skolorna i Finland har en tvåspråkig, svensk-finsk, bakgrund. Det finns områden där andelen tvåspråkiga elever utgör en klar majoritet av eleverna i klassen. Vilken betydelse spelar tvåspråkigheten för elevernas möjligheter till och begränsningar av lärande i dessa klassrum?

I avhandlingen granskas hur tvåspråkighet tar sig uttryck i klassrummet, det vill säga hur eleverna och läraren hanterar tvåspråkigheten, vilka val de gör beträffande de två språken och vad detta innebär. Genom detaljerade analyser av videoinspelade lektioner bygger Anna Slotte-Luttge upp en bild av elevernas och lärarnas egen klassrumsverklighet.

Analyserna visar att eleverna är aktiva medkonstruktörer till en enspråkig klassrumsdiskurs. Den enspråkiga diskursen fungerar som norm. Mot bakgrund av denna norm kan eleverna och lärarna använda tvåspråkigheten för funktionella och meningsfulla handlingar. Men tvåspråkigheten innebär även vissa vegränsningar. En central tes i avhandlingen är att det i skolor där det finns tvåspråkiga elever är viktigt att göra tvåspråkigheten synlig och relevant i klassen.

Genom att belysa språkliga sidor av en skolpraktik i empirinära och detaljerade analyser fungerar avhandlingen som ett angeläget bidrag till forskning om interaktion och lärande i skolan och till förståelsen av vilken roll elevers språk spelar för lärande i flerspråkiga klassrum.