Gösta Stenman : Mästare och imitatörer

"När man trätt i sådan kontakt med sina mästare att man resonerar med dem, komma de till oss och överlämna enkelt och utan knussel sina furstliga gåvor."

MÄSTARE OCH IMITATÖRER (originalupplagan 1937, ntamo-faksimiletrycket 2020) är konstexpertens och konstälskarens verk. Centralt i boken är berättelsen om hur författaren upptäckte, mötte och lyfte fram Helene Schjerfbeck. Men den innehåller också tillgivna meditationer om Rembrandts och Zurbaráns underlighet. Läsaren får helhetsbilden om konsthandlarens arbete och tankesätt.

Gösta Stenman (1888--1947) föddes i Uleåborg, tog sin studentexamen in Helsingfors där han jobbade först som journalist i Finska Notisbyrån innan öppnandet av sitt första galleri 1913. Stenmans konstsalong (1913--1919) förvandlades till Stenmans konstpalats (1919--1927) som vid sidan av utställningar gav ut STENMANS KONSTREVY (1919--1921) och var verksam som konstmecenat.

Efter att ha arbetat som konsthandlare i London 1927--1930 Stenman etablerade sig i Stockholm. Där blev han inte blott föreståndare för en konsthandelsförening och 1934 för en ny Stenmans konstsalong vid Storgatan 10 utan också svensk medborgare. Enligt konsthistoriker Lena Holger förenade Stenman "i sin verksamhet den nationella och den internationella konsten, liksom både gammal och modern konst". Han var en "passionerad sökare med intuitiv känsla för den konstnärliga kvaliteten". Holger beskriver Stenman som "sin tids ende konsthandlare av internationellt format" i Finland och Sverige.