Kristina Palmér : För Finlands frihet och framtid

En brevsamling fylld av varm kärlek och längtan från finska vinterkrigets kalla och mörka tid. Breven skrevs av Hans Erik Saren, reservist från Gamlakarleby, under de 109 dagar han var inkallad till Finlands försvar. De 46 breven hem genomsyras av hans kärlek och omsorg om sina två små barn och sin älskade hustru, sjuksköterskan Mathilda, hon som kom att förvara breven i en låda så länge hon levde.

Samtidigt en realistisk skildring av det påfrestande livet i fält, hårda strider, bitande kyla, otillräcklig utrustning men även gott kamratskap och sammanhållning. I skogarna norr om Ladoga deltog hans kompani i djärva och spännande patrullstrider bakom fiendens linjer för att oroa och överrumpla.

Han drevs av ett starkt patos att försvara Finlands självständighet och skydda landet från att bli ett ryskt lydrike. Han ville inte krig, han längtade efter freden men såg det som en självklarhet, ja, förmån att göra en insats för att försvara Finlands frihet och demokrati. Han skrev hem till sin älskade ”Tilda”: ”Vi strida för våra barns framtida fredliga lycka och frihet, för ännu ofödda släktens väl.”

Hans och Mathildas barn Jan-Erik och Kristina har båda medverkat i sammanställningen av denna bok. De har genom detta velat hedra sina föräldrar och alla som har kämpat på olika sätt för att Finland skulle bli ett bra land att leva i.

Kristina Palmér, född Sarén 1938, sjuksköterska och barnmorska, utbildad i Helsingfors.

Arbetat med mödra- och barnhälsovård i Sverige och Liberia 1970-77 med "rullande barnkliniker" i olika byar, kurser för traditionella bybarnmorskor, arbetsterapi för livstidsfångar. Tillbaka i hemlandet verksam i föreningen Billingsmetoden® Sverige.

På senare tid höll jag på pensionärsträffar några uppläsningar ur min fars bevarade brev från finska vinterkriget. Jag blev positivt överraskad av åhörarnas intresse och har därför nu följt fleras råd att utge breven i bokform. Genom arbetet med breven har jag bättre lärt känna den far jag som faderlöst krigsbarn saknade. Jag har påverkats av pappas förtröstan på en Gud, som kunde ge honom mod i alla prövningar, osviklig kärlek till familjen och sitt land och samtidigt en längtan efter fred och goda förhållanden för alla människor.